Bladhonung, Bladlushonung, Lushonung eller Skogshonung används som beteckning på honung av honungsdagg, till skillnad mot nektarhonung av nektar.
Honungsdagg har sitt ursprung i ett flertal trädarter som angrips av bladlöss. Lössen tillgodogör sig en del av trädens vätska. Ett stort överskott av vätskan, ett sekret som kallas honungsdagg, faller dock ner på blad och grenar och hämtas där av honungsbin och andra insekter.
Film om honungsdagg – källan till bladhonung.
Exempel på träd som kan ge honungsdagg är sälg, lönn, ek, björk, gran, tall och fruktträd som t.ex. päron och äpple. Ursprunget till honungsdagg är som sagt främst träd men även buskar och lägre vegetation kan vara källa till honungsdagg.
I biodlingar sydligare länder är det vanligare med stora skördar av bladhonung. I och med klimatkrisen skördas bladhonung oftare även här i Norden. Mer frekvent återkommande perioder av extrem torka ger mer bladlöss i växtligheten och större skördar av bladhonung.
I Sverige säljs honung av honungsdagg oftas som Bladhonung eller Skogshonung. Skogshonung används även som beteckning på honung av nektar som skördas i skogsområden.
Bladhonungens färg
Bladhonungens färg kan vara allt i från ljus till mörk eller till och med grönaktig från ädelgran.
Bladhonungens smak och konsistens
Bladhonungens smak och konsistens varierar beroende på vilka växter honungsbin samlat honungsdagg från.
Regler och kontroll
För att honung skall säljas som Bladhonung, Bladlushonung eller Lushonung skall den innehålla honung av honungsdagg.
Köpa bladhonung
Bladhonung kan köpas hos lokala biodlare om beteckningen används, om sorthonung skördas och förhållandena har varit gynnsamma. Bladhonung kan vara en del biodlarens honungssortiment även om inte det anges i beteckningen eller beskrivningen av produkten.
