Fusk med honung

Fusk med honung förekommer tyvärr precis som med andra livsmedel. Falsk honung, Fuskhonung eller Svart honung upptäckts ofta i Sverige och resten av världen. Det är antagligen bara toppen på ett falskt honungsberg som blir allt vanligare i takt med globalisering. Honung hamnade som nr 6 på EUs lista över de vanligaste matfusken.

Exempel på avslöjade eller misstänkta honungsfusk

Fler inlägg taggade med fuskhonung.

Exempel på fusk med honung

Importerad honung märks om med falskt ursprung.
Honung blandas ut med andra substanser som till exempel socker eller olika sirap framställda t.ex. från majs, rörsocker, sockerbetor, ris, vete, etc. Det är blandningar och får inte kallas honung.
Honung säljs som honung fastän den endast innehåller fruktos, glukos och honungsarom.
Utfodring av bin med sockerlösningar och smaksatser under ett nektarflöde, vilket skapar en honungsliknande substans som saknar pollen. Det är inte äkta honung. Under biodlares resor har det t.ex. observerats att matare, som normalt bara ska användas vid invintring eller stödfodring, istället används storskaligt på bikupor under fel säsong.
Honungen ultrafiltreras för att dölja pollenrester och därmed honungens ursprung.
Honungen skördas tidigt, innan den är mogen. Därefter torkas honungen, filtreras och späs ut, i “honungsfabriker” för att öka volymen och förtjänsten.
Recept på t.ex. maskroshonung rekommenderas som vegansk honung på diverse webbplatser. Men det är såklart inte honung utan bara smaksatt sirap.
Biodlare berättar om att de kontaktats av kinesiska aktörer som, helt ogenerat(!), vill beställa prover av lokal honung för att kunna göra kopior i labb.

Tveksamma saker inom biprodukter och biodling

Honung med ursprungsmärkningen “inom/utom EU” eller EU/Icke EU är konstigt nog tillåten. Med andra ord; “honung från vart som helst”. En värdelös märkning som upprör alla seriösa biodlare.
Svensk honungsförmedlings logotyp hade under lång tid grafik från den förra ägaren Sveriges Biodlares Riksförbunds logotyp och använde den på importerad honung. Företagsnamn och även den nya logotypen och dess färger gör att man lätt misstar den för svensk honung.
“Svensk” används i företagnamn och/eller svenska flaggans färger används på importerad honung, det gör att konsumeter lätt misstar produkten för svensk honung. Även lantligt klingande ord från det svenska språket som t.ex. Gård, Hage eller Lind kan ses på importerad honung.
Biodling med bas i Sverige används för att ge ett närodlat skimmer, åt vad som egentligen mer är importföretag vilka sysslar med införsel av prisdumpad EU/Icke EU-“honung”.
Beteckningen “Flytande för matlagning med honung från sveriges biodlare” användes länge på honung utblandad med fruktos. Det var alltså inte längre honung men det komplicerade produktnamnet gjorde att kunderna lätt trodde att de köpte äkta honung. Även om kunden läste det finstilta vet nog inte alla att äkta honung endast får innehålla 100% honung. Denna produkt har nu döpts om till “Svensk honung & fruktos”.
Biprodukter och biodling används regelbundet för att ge en positiv bild av sammansatta produkter och andra verksamheter. Man får försöka se igenom den positiva dimman. Det är inte omedelbart nyttigt, miljövänligt och hållbart bara för att det är 1% honung utan ursprung i produkten, eller en bikupa på skyskrapan i betong- och asfaltsöknen.
Aktörer som ska representera biodling och biprodukter är inte alltid riktigt vad de påstår. T.ex. visade det då nystartade företaget Bee Urban upp sorthonung i olika färger på Trädgårdsmässan vid ett tillfälle. Vid frågan om hur de lyckas skörda alla dessa olika sorter i Stockholm gavs svar att det var färgad olja i “honungsburkarna”.
Biodlare blir ofta kontaktade av aktörer som vill sälja misstänkt billig honung eller andra biprodukter i bulk. Mailen skickasfrån länder i Östeuropa eller Asien – som är dom vanligaste källorna till, eller vanliga portar för, falsk honung. Det betyder givetvis inte att alla biodlare är oseriösa i dessa länder, men ta rådet är att sortera det som skräppost och aldrig nappa på dessa “erbjudanden”. Som hobbybiodlare och privatperson får du givetvis aldrig köpa in och förpacka annan honung än din egen, för det krävs att du har ett godkänt livsmedelsföretag.
Korruption existerar inom svensk biodling. Skattemedel används regelbundet för att kopiera och konkurrera med privata initiativ som redan marknadsför och folkbildar inom svensk biodling och biprodukter. En frekvent förekommande liten krets aktörer driver vad som kan beskrivas som rena bidragsföretag och bidragsföreningar. De har dessutom samtidigt varit eller är, anställda eller anlitade, inom LRF, Jordbruksverket, SLU, Studieförbundet Vuxenskolan och biodlingens organistationer.

Bristfällig kontroll

Märkligt nog konstaterar Livsmedelsverket efter sitt test att ”ingen hade försökt späda ut den äkta honungen med billigare sockerlösningar”. Livsmedelsverket meddelar alltså allmänheten tryggt med rubriken “Bara äkta honung“, detta trots att metoden som använts vid analysen inte hittar alla typer av sockerarter enligt Testfakta. Du kan inte riktigt lita på att Livsmedelsverket kontrollerar det du köper i handeln med andra ord. På Livsmedelsverkets webbplats kan du i alla fall anonymt tipsa om misstänkt livsmedelsfusk.

Honungsfusket är inget nytt

När du läser den här artikeln kanske du får intrycket att honungsförfalskning är ett nytt problem men så är det inte. Åtminstone sedan början av 1900-talet har fuskhonungen varit ett gissel enligt den äldre biodlingslitteraturen. Sveriges biodlare har allt sedan dess samarbetat för att kräva att bara 100% honung skulle få kallas honung och informerat konsumenter så att de inte råkar ut för bedrägeri. Trots det är omfattningen av honungsfusket är större än någonsin eftersom det idag är lättare än någonsin att flytta och sälja varor världen runt.

Ett hot mot biodlare och demokratin

När en auktoritär diktatur invaderar Europa via land invaderar en annan via falsk honung och nästan allt annat som du handlar i butiker idag. Vart du lägger dina inköp formar framtidens samhälle. Ställ krav på butiker och varumärken eller bojkotta och handla någon annan stans.

För honung är nog importförbud så länge tillgången på inhemsk honung finns tillgängligt det enda som kan begränsa honungsfusket. Men det lär väl knappast hända, fuskhonungen tillåts likt annan brottslighet flyta genom EU, kors och tvärs utan tillräcklig kontroll. I t.ex. Norge samarbetar biodlarna fortfarande för att säkra högsta möjliga andel norsk honung på marknaden.

Men som det är i Sverige nu sker grov internationell brottslighet i livsmedelsbutiker varje dag. Köper du denna fuskhonung bidrar du faktist till fascistregimer och deras allierade. Det är så pass illa att samtidigt som vi rapporterar nyheter om fuskhonungen från landet i fråga, sker en lavin av intrångsförsök på webbplatsen, från samma land som är välkända för att tysta ner obekväma sanningar och förtrycka de som inte lyder.

Problem och lösning på honungsfusket

Problemet med falsk honung skapas som sagt till att börja med hos producenterna. Där kan vi inte göra så mycket som konsumenter.

Sedan har vi distributörer och importörer. Det är några få aktörer som dominerar importen och uppköpen av svensk honung, och de bryr sig inte så länge de tjänar bra på den billigare importhonungen oavsett om den är falsk eller inte. Lite uppmärksamhet i media glöms snart bort och honungsfusket fortsätter som vanligt. Om importerad honung beläggs med koldioxidtullar kan det möjligtvis dämpa den klimatvidriga handeln.

Därefter kommer inköpare hos livsmedelsbutikerna som kan välja att bort den importerade honungen. Det lär inte hända heller eftersom dom, liksom producenterna och importörerna, drar in grova pengar på den falska honungen.

Vi har idag en handfull livsmedelskedjor som dominerar handeln och deras produktplaceringar och recepttidningar talar sitt tydliga språk. Läser du i mattidningar och receptsajter så står det misstänksamt ofta att du ska använda “flytande” honung i ingredienserna. Eftersom den mesta nordiska honungen för eller senare får fast konsistens är det samma som att skriva importerad honung. Så även om livsmedelskedjorna gärna pratar varmt om lokal biodling är verkligheten en helt annan i många butiker.

Till slut har vi dig som konsument framför hyllan med honung, som står tillsammans med sirap i butiken. Där har du din chans att välja rätt, även om butikerna gör det svårt för dig. Den importerade, flytande fuskhonungen med lägre pris i plastflaskor, ställs oftast i ögonhöjd på den bästa placeringen så att du som kund ser den först. Den svenska, kristalliserade honungen står i regel lägre i hyllan. Här gör du ditt val, om du inte redan handlar direkt från den lokala biodlaren utan mellanhänder.

Välj svensk honung i butiken

Det finns alltså många skäl till att välja honung från din lokala biodlare när du köper honung nästa gång. Inte bara för din egen skull utan även för att lokal honung ger pollinering i naturen omkring dig, möjligheten att försörja sig som biodlare i trakten, kortare transporter och skatteintäkter till ett rättvisare land. Bara fördelar med svensk honung alltså! Vi skriver Svensk här men menar naturligtvis att du ska välja lokal honung från närområdet, med få eller inga mellanhänder, oavsett var du befinner dig i Sverige eller övriga världen.