Fusk med honung

Fusk med honung förekommer tyvärr precis som med andra livsmedel. Falsk honung, Fuskhonung eller Svart honung upptäckts ofta i Sverige och resten av världen. Det är antagligen bara toppen på ett falskt honungsberg som blir allt vanligare i takt med globalisering. Honung hamnade som nr 6 på EUs lista över de vanligaste matfusken.

Exempel på avslöjade eller misstänkta honungsfusk

Fler inlägg taggade med fuskhonung.

Exempel på fusk med honung

Importerad honung märks om med falskt ursprung.
Honung blandas ut med andra substanser som till exempel socker eller olika sirap framställda t.ex. från majs, rörsocker, sockerbetor, ris, vete, etc. Det är blandningar och får inte kallas honung.
Honung säljs som honung fastän den endast innehåller fruktos, glukos och honungsarom.
Utfodring av bin med sockerlösningar och smaksatser under ett nektarflöde, vilket skapar en honungsliknande substans som saknar pollen. Det är inte äkta honung. Under biodlares resor har det t.ex. observerats att matare, som normalt bara ska användas vid invintring eller stödfodring, istället används storskaligt på bikupor under fel säsong.
Honungen ultrafiltreras för att dölja pollenrester och därmed honungens ursprung.
Honungen skördas tidigt, innan den är mogen. Därefter torkas honungen, filtreras och späs ut, i ”honungsfabriker” för att öka volymen och förtjänsten.
Recept på t.ex. maskroshonung rekommenderas som vegansk honung på diverse webbplatser. Men det är såklart inte honung utan bara smaksatt sirap.

Tveksamma saker inom biprodukter och biodling

Honung med ursprungsmärkningen ”inom/utom EU” är konstigt nog tillåten. Med andra ord; ”honung från vart som helst”. En värdelös märkning som upprör alla seriösa biodlare.
Svensk honungsförmedlings logotyp hade under lång tid grafik från den förra ägaren Sveriges Biodlares Riksförbunds logotyp och använde den på importerad honung. Företagsnamn och även den nya logotypen och dess färger gör att man lätt misstar den för svensk honung.
Att ”Svensk” används i företagnamn och/eller att svenska flaggans färger används på sätt som gör att kunder lätt misstar produkten för svensk honung.
Biodling med bas i Sverige används för att ge ett närodlat skimmer, åt vad som egentligen mer är importföretag vilka sysslar med införsel av prisdumpad EU/Icke EU-”honung”.
Beteckningen ”Flytande för matlagning med honung från sveriges biodlare” användes länge på honung utblandad med fruktos. Det var alltså inte längre honung men det komplicerade produktnamnet gjorde att kunderna lätt trodde att de köpte äkta honung. Även om kunden läste det finstilta vet nog inte alla att äkta honung endast får innehålla 100% honung. Denna produkt har nu döpts om till ”Svensk honung & fruktos”.
Biprodukter och biodling används regelbundet för att ge en positiv bild av sammansatta produkter och andra verksamheter. Man får försöka se igenom den positiva dimman. Det är inte omedelbart nyttigt, miljövänligt och hållbart bara för att det är 1% honung utan ursprung i produkten, eller en bikupa på skyskrapan i betong- och asfaltsöknen.
Aktörer som ska representera biodling och biprodukter är inte alltid riktigt vad de påstår. T.ex. visade det då nystartade företaget Bee Urban upp sorthonung i olika färger på Trädgårdsmässan vid ett tillfälle. Vid frågan om hur de lyckas skörda alla dessa olika sorter i Stockholm gavs svar att det var färgad olja i ”honungsburkarna”.
Biodlare blir ofta kontaktade av aktörer som vill sälja misstänkt billig honung eller andra biprodukter i bulk. Mailen skickasfrån länder i Östeuropa eller Asien – som är dom vanligaste källorna till, eller vanliga portar för, falsk honung. Det betyder givetvis inte att alla biodlare är oseriösa i dessa länder, men ta rådet är att sortera det som skräppost och aldrig nappa på dessa ”erbjudanden”. Som hobbybiodlare och privatperson får du givetvis aldrig köpa in och förpacka annan honung än din egen, för det krävs att du har ett godkänt livsmedelsföretag.
Korruption existerar inom svensk biodling. Skattemedel används regelbundet för att kopiera och konkurrera med privata initiativ som redan marknadsför och folkbildar inom svensk biodling och biprodukter. En frekvent förekommande liten krets aktörer driver vad som kan beskrivas som rena bidragsföretag och bidragsföreningar. De har dessutom samtidigt varit eller är, anställda eller anlitade, inom LRF, Jordbruksverket, SLU och Studieförbundet Vuxenskolan.

Bristfällig kontroll

Märkligt nog konstaterar Livsmedelsverket efter sitt test att ”ingen hade försökt späda ut den äkta honungen med billigare sockerlösningar”. Livsmedelsverket meddelar alltså allmänheten tryggt med rubriken ”Bara äkta honung”, detta trots att metoden som använts vid analysen inte hittar alla typer av sockerarter enligt Testfakta. Lita inte på Livsmedelsverket kontrollerar det du köper i handeln med andra ord. På Livsmedelsverkets webbplats kan du i alla fall anonymt tipsa om misstänkt livsmedelsfusk.

Välj svensk honung i butiken

Det finns alltså många skäl till att välja honung från din lokala biodlare när du köper honung nästa gång. Inte bara för din egen skull utan även för att lokal honung ger pollinering i naturen omkring dig, möjligheten att försörja sig som biodlare i trakten, kortare transporter, skatteintäkter osv. Bara fördelar med svensk honung alltså! Vi skriver svensk här men menar naturligtvis att du ska välja lokal honung från närområdet, med få eller inga mellanhänder, oavsett var du befinner dig i Sverige eller övriga världen.