Glukosoxidas produceras i honungsbinas fodersaftskörtlar. Detta enzym reagerar i närvaro av syre och vatten med druvsockret så att det bildas glukonsyra och väteperoxid. Glukonsyran gör att honungen får ett lågt pH-värde (3,6-4,5) och väteperoxiden hämmar bakterietillväxten. Även honungens höga osmotiska tryck bidrar till att inga bakterier kan föröka sig i honungen. Läs mer om enzymer i honung i boken Bin till nytta och nöje.
Du kanske också gillar
Sorthonung
Sorthonung är honung av nektar från specifika växter, säsong eller geografiska områden. Honung har olika smak, färg och konsistens beroende på vilka växter honungsbin har hämtat nektar och andra söta växtsafter ifrån...
Vad är honung?
Honung – från blomma till burk Honungsbin samlar nektar som finns i blommor och även andra söta växtsafter från naturen. Nektarn omvandlar de till det vi kallar honung och lagrar den i bikupans vaxkakor. När bina...
Gjuta bivax
Att gjuta bivax i block eller bitar är bra för enklare dosering i salvor eller till försäljning. Här är några sätt att gjuta bivax. Läs mer om hur du smälter bivax här. Använd alltid svenskt bivax från lokala...
Plommonkräm med honung
Recept på plommonkräm sötad med honung. Utmärkt till frukost, lunch eller mellanmål. Perfekt när plommonets eller krikonets grenar hänger tunga i trädgården eller om du har fryst in sommarens plommonskörd. För tjockare...
Honung i maten
Honung är det traditionella sötningsmedlet som alltid har varit en självklar del i köket under människans historia. Upptäck smakupplevelserna och egenskaperna som honung och sorthonung tillför dina recept. Fördelar med...
- Honung
- Recept & Tips
- Biprodukter
- Bok om honung
- Allt om biodling
Det senaste
ALLT OM HONUNG
Sveriges bästa sajt om honung och biprodukter. Här finns fakta, recept och tips för ditt hushåll. Följ eller kontakta oss för synpunkter eller önskemål.