Glukosoxidas produceras i honungsbinas fodersaftskörtlar. Detta enzym reagerar i närvaro av syre och vatten med druvsockret så att det bildas glukonsyra och väteperoxid. Glukonsyran gör att honungen får ett lågt pH-värde (3,6-4,5) och väteperoxiden hämmar bakterietillväxten. Även honungens höga osmotiska tryck bidrar till att inga bakterier kan föröka sig i honungen. Läs mer om enzymer i honung i boken Bin till nytta och nöje.
Du kanske också gillar
Vad är honung?
Honung – från blomma till burk Honungsbin samlar nektar som finns i blommor och även andra söta växtsafter från naturen. Nektarn omvandlar de till det vi kallar honung och lagrar den i bikupans vaxkakor. När bina...
Växtsafter
Förutom nektar från blommor och sekret av honungsdagg kan källan till honung vara andra söta växtsafter. Dessa safter kan t.ex. komma från andra växtdelar än blommans nektarier, från växtsav, från övermogna eller...
Päronkaka med honung
Har du skördat välpollinerade päron på hösten? Gör en päronkaka med egen honung (om du har egen biodling, annars får du handla hos en lokal biodlare). Kakan kan även göras med med äpplen eller bananer. Ingredienser 4...
Gourmetsås med honung
Sås med vinäger och honung som är fantastiskt god till smakrika hårdostar som Parmesan, Pecorino, Västebotten mm, men även till stekta eller grillade laxkotletter, kycklingfiléer och frukt. Såsen är dryg, det behövs...
- Honung
- Biprodukter
- Recept & Tips
- Bok om honung
- Allt om biodling
Nyheter
ALLT OM HONUNG
Sveriges bästa sajt om honung och biprodukter. Följ eller kontakta oss.