Sorthonung är honung av nektar från specifika växter, säsong eller geografiska områden. Honung har olika smak, färg och konsistens beroende på vilka växter honungsbin har hämtat nektar och andra söta växtsafter ifrån. Sorthonung kan vara monofloral från en växt, eller multifloral från flera olika växter.
Hur skördas sorthonung?
För att skörda sorthonung skattar biodlare bisamhällen i slutet av en specifik växts blomning, i slutet av en del av säsongen eller i ett geografiskt område. För att kontrollera vilka växter bina samlat nektar ifrån görs en pollenanalys av honungen.
Exempel på skillnaden i färgen på blomspecifik, svensk sorthonung. I bilden från vänster; maskroshonung, klöverhonung, ljunghonung, hallonhonung, lindhonung, rapshonung.
Upplev mångfalden i svensk honung
Prova svensk sorthonung från lokala biodlare, upplev variationen och fördelarna mot importerad, förfalskad och identitetslös honung. Kvalitetshonung från region, säsong och blomsort ger oss smakupplevelser som många tidigare gått miste om.
En film om svensk sorthonung.
Monofloral sorthonung
Blomspecifik, sortren eller monofloral honung är sorthonung av nektar från en dominerande dragväxt. För att honungen skall få namn efter blomsort krävs en pollenhalt på över 50% från blomman, men värdet kan vara lägre för växter som lämnar mindre pollen. Här är några exempel på de vanligaste typerna av monofloral sorthonung som skördas av biodlare i Norden.
Allmänna honungssorter
Allmänna beteckningar används för att visa vilken typ av växtlighet honungen kommer från eller vilken del av säsongen honungen har skördats. För beteckningar som t.ex. ”Hösthonung med ljung” räcker det med 30% pollenhalt från respektive blomsort. Det ger oftast en tydlig smak och lukt (arom) av blomman även om honungen är multifloral. Här följer exempel på allmänna honungssorter.
Försommarhonung
Honung av vårens tidigaste dragväxter t.ex. sälg, fruktträd, bärbuskar, maskrosor och raps. Denna honung äter bina för det mesta upp själva under uppbyggnaden av bisamhället. Finns raps i närheten av bigården kan emellertid skörden från den bli betydande.
Högsommarhonung & Sommarhonung
Högsommaren ger i regel årets största skörd. Viktiga dragväxter är raps, klöver, hallon, tistel, rallarros, lind, lingon, blåbär m fl.
Sensommarhonung & Hösthonung
I skogs- och vissa kustlandskap skördas ljunghonung. Biodlare kan få en bra skörd av bladhonung vid en sen värmebölja med kraftiga bladlusangrepp.
Bladhonung & Skogshonung
Bladhonung har sitt ursprung i ett flertal trädarter som angrips av bladlöss. Lössen tillgodogör sig en del av trädens vätska. Ett stort överskott av vätskan faller dock ner på blad och grenar som honungsdagg där det hämtas av bin. Bladhonung säljs ofta med beteckningen Skogshonung. Skogshonung används även som beteckning på nektarhonung skördad i skogsområden.
Nektarhonung & Blomsterhonung
Allmänna beteckningar för honung av nektar som kommer från blommor, blommande träd och buskar, men inte från honungsdagg.
Geografisk sorthonung
Geografisk sorthonung är honung som skördats i ett specifikt område. Honung från olika delar av landet varierar i smak, doft och färg. Svensk honung med tydlig lokal märkning har en klar fördel mot den importerade honungen som endast märks med t.ex. ursprung från av ”EU/icke EU”. Det fuskas enormt med honung märkt EU/icke EU. Så köp alltid svensk lokalt producerad honung för kvalitet, minskad miljöpåverkan (minskade transporter), pollineringsvärdet och arbetstillfällen för Sveriges biodlare.
